Anatomi

Fåglar är fascinerande varelser med ursprung hos reptilerna. De har få likheter med däggdjur och eftersom de är konstruerade för att flyga är de byggda för att vara så lätta som möjligt. De har därför ett luftfyllt ihåligt skelett och ett antal luftsäckar bland organen samt ett förhållandevis stort hjärta. Genom att lära sig lite om fåglarnas anatomi får man större insikt i hur de fungerar och upptäcker lättare om fåglarna blir sjuka.
 

Skelettet

Hos papegojor är överkäken rörlig till skillnad från de flesta andra fågelarter. Anledningen till att fåglar kan vrida huvudet runt mycket mer än oss människor är att de har fler halskotor än däggdjur. Det behövs då de putsar fjädrarna, letar efter föda och håller utkik efter rovdjur och konkurrenter. Benen är som sagt ihåliga och innehåller luftkanaler för att underlätta för flygning. Flygmusklerna är fästa vid bröstbenet och tillsammans med nyckelbenen möjliggör de för fågeln att sträcka ut vingarna åt sidorna. Vingen består av överarmsben, armbågsben, mellanhandsben och slutligen tre fingrar där de fjädrar som för fågeln framåt är fästa. Fågelns fötter består av lårben, skenben och vadben som är döljda under fjäderdräkten samt de delar som syns; tarsen och tårna. Papegojor har fyra kloförsedda tår varav den första och fjärde är bakåtriktade och möjliggör för fågeln att klättra. 

Squelette oiseau

Bilden ovan föreställer en duva och är lånad från Wikipedia. Jag tar bara med de "viktigaste" benen i beskrivningen.
Främre delen:    1. Kranium     2. Halskotor      3. Nyckelben      5. Revben      6. Bröstben
Benen:    7. Knäskål     8. Tars     9. Tår     10. Skenben     11. Vadben     12. Lårben
Bakre delen:     13. Sittben     14. Blygdben     15. Höftben     19. Skulderblad
Vingen:    21. Överarmsben     22. Armbågsben     23. Strålben     24. Mellanhandsben     26. Fingrar     27. Lillvinge (tumme)

Muskulatur

Fåglarnas muskulatur är optimerad för flygning och den mest ansträngande rörelsen är att sänka vingarna. Därför har de väl utvecklade bröstmuskler. Papegojor har också kraftig käkmuskulatur då de behöver skala frön och knäcka nötter och det är detta som gör att de har en enorm bitkraft. En ara kan knipsa av ett finger på en människa. En viktig sak att tänka på är att fåglar tar hjälp av muskulaturen kring bröstet när de andas, och att hålla fast en fågel för hårt kring detta område kan göra att fågeln kvävs.

Inre organ

Hjärtat är stort hos fåglarna och möjligjör flygningen genom att hjärtat slår snabbt. En människas hjärta utgör 0,5% av kroppsvikten och slår 70 slag per minut. Hos små fåglar kan hjärtat utgöra så mycket som 20% av kroppsvikten och slå upp emot 1200 slag per minut! Fåglar har alltså mycket hög puls. 

Andningsorganen är unika hos fåglar. Nedre delen av luftstrupen kallas Syrinx och är fågelns röstorgan. Med hjälp av muskler och hinnor i detta organ framkallar fåglarna läten. Fåglarna har en mycket effektiv syresättning och små lungor utan luftblåsor (finns hos däggdjur) som ligger tryckta mot ryggen. Det unika med fåglarnas andning är de luftsäckar som finns i hela kroppen och utgör 80% av andningen. Papegojor har 7 stycken luftsäckar och dessa fylls och töms i omgångar då fågeln andas och skiljer sig markant från däggdjurens andning. Det krävs två andetag innan luften har passerat genom hela fågelns kropp. Nackdelen för fåglarna är att de blir känsligare för rök, gaser och andra föroreningar samt att luftvägsinfektioner slår hårdare mot fåglar.

Matsmältningssystemet skiljer sig också markant hos fåglarna. Näbben är unik för varje art och skiljer sig åt mellan fåglarna beroende på vad de har för basföda. Jag beskriver näbben mer längre ner. En bit ner i matstrupen sitter krävan som är en uppsamlingsplats för föda och här sker den första bearbetningen av maten. Fåglar har sedan två magar, körtelmage och muskelmage. I körtelmagen sker nedbrytning med hjälp av enzymer och saltsyra och muskelmagen har tagit över tändernas funktion genom att bearbeta maten mekaniskt. Maten går sedan genom tunntarmen ner till utsöndringsorganet. Utsöndringsorganet kallas kloak och består av tre delar. I kloaken blandas avföring med urin (fåglar saknar urinblåsa och urinrör) och släpps sedan ut genom öppningen. Även sädesledarna hos hanarna och äggledaren hos honorna mynnar ut i kloaken. Papegojor dricker vatten genom att fylla näbben och sedan låta det rinna ner i halsen eller genom att lapa i sig vatten med hjälp av tungan. Vissa havslevande fåglar kan dricka saltvatten då de har körtlar som kan utsöndra överskottet på salt.

Fortplantningen hos fåglarna sker genom att de för kloakerna mot varandra och hanen vänder en del av kloaken ut och in. Äggen befruktas i övre delen av äggledaren hos honorna och passerar sedan genom äggledaren på 24-25 timmar. Under denna tid tillverkas äggvita, äggskalshinnor och äggskal. Därefter lämnar ägget kroppen genom kloaken.

 

Sinnesorgan

Synen är fåglarnas viktigaste sinne och är väl utvecklad. De har tre ögonlock; övre, undre samt ett tredje som kan täcka hela ögat. Ögonen är stora och de har ofta bättre syn än oss människor då de har bra skärpa i många olika synvinklar. De ser fler detaljer än oss människor och även fler färger! Människan har tre tapptyper i näthinnan och fyra grundfärger. Fåglar har fyra tapptyper i näthinnan och dämed fler grundfärger än oss. De ser också fler nyanser och klarar dessutom av att se ultraviolett (UV) ljus som är osynligt för människor. Världen ser minst sagt annorlunda ut i fågelns ögon och de ultravioletta mönsterna spelar roll då de väljer partner! Vi människor kommer aldrig kunna uppskatta fjäderdräkternas sanna skönhet...

Fåglarnas hörsel är bra men de uppfattar ljud olika än oss människor då deras öron är uppbyggda på ett annat sätt. Varje art har en unik frekvens på sina läten och uppfattar därför ljud i närliggande frekvenser bäst. Luktsinnet har hos de flesta fåglar en underordnad betydelse och är ofta dåligt utvecklat. Samma sak gäller smaksinnet hos många arter men här är papegojorna ett undantag. De har en stor rörlig tunga med många smaklökar och ett mer utvecklat smaksinne än andra fåglar.

Näbben hos papegojor innehåller ett speciellt känselorgan som sitter längst ut i näbbspetsen. Här finns ibland smakreceptorer och insidan av näbbspetsen innehåller massvis med känselreceptorer. Detta ger papegojor en enastående förmåga att hantera och känna av föda vilket behövs då de ska skala frön eller leta efter mat. Näbben är dessutom full av blodkärl och nerver och är fågelns absolut känsligaste del. Näbben växer och slits ner under hela fågelns liv.

Fjädrarna

Fjäderdräkten är ytterligare en unik detalj hos fåglarna och finns inte hos några andra djur (det finns teorier om att en del dinosaurier hade fjädrar). Fjädern växer ut från fågelns hud och består av ett protein som kallas keratin. Fjädrarna täcker nästan hela kroppen och varierar i antal från 1500 hos små fåglar till 25 000 hos större fåglar som svanar. Fjädrarnas funktion är att de skyddar kroppen och isolerar, samt gör det möjligt för fågeln att flyga. Fjädrarna på vingarna överlappar varandra och under flygningen släpper de igenom luft eller stängs så att fågeln får lyftkraft. 

Parts of feather modified.jpg
"Parts of feather modified". Via Wikimedia Commons.

1. Fan     2. Spole     3. Fanstråle     4. Dun     5. Fjäderpenna

Fjädrarna växer från en fjädersäck i huden i ett rörformat utskott. När fjädern är utväxt spricker röret och faller av. När fågeln får nya fjädrar ser detta ut som små vita piggar i fjäderdräkten. Under utväxten av fjädern finns ett blodkärl i skaftet och om fjädern går av under denna tid blöder fågeln kraftigt.

Det finns olika typer av fjädrar på fågelns kropp. Dun växer över hela kroppen och är en liten fjäder som är yvig och luftig och som hjälper till med isoleringen. Över dunet sitter täckfjädrarna som är de stora fjädrarna. De allra största fjädrarna sitter i vingarna och i stjärten hos parakiter som har långa stjärtfjädrar. Nedan visas de olika fjädrarna i vingen och vad de kallas.

Wingtopography

Ruggning och fjäderputsning
Fåglarna putsar fjädrarna för att hålla de rena, vattenavstötande och i form för flygning. Putsningen har också en social funktion då de visar sympati genom att putsa varandra. De rengör också fjädrarna genom att bada. På gumpen, stjärtens ovansida, sitter en körtel som avger ett oljelikt sekret som fåglarna stryker in i fjädrarna för att de ska fortsätta vara vattenavvisande.
Fjädrarna slits och nöts och behöver bytas ut genom fåglarnas liv. Det sker genom att fågeln ruggar, tappar fjädrarna. Hur snabbt ruggningen sker och hur ofta varierar mellan olika arter. Vuxna papegojor ruggar vanligtvis en eller två gånger varje år. Unga fåglars fjäderdräkt skiljer sig från de vuxnas och hos många arter, bland annat nymfkakaduan, ser ungarna ut som honor. När de ruggar första gångerna byts ungfågeldräkten ut mot vuxen-dräkten som de sedan behåller genom livet. Det kallas att fåglarna färgar ut.

Kontakt

Susanne Använd kontaktformuläret för att skicka ett mail till mig! Jag besvarar mail i tur och ordning. Har du frågor om skötsel kan det ta det lite tid innan du får svar om det är något jag behöver kolla upp.

På Facebook har jag en sida: "Susannes Nymfkakaduor"